Vi var bjudna till en födelsedagsfest för rätt många år sedan nu, min man och jag. Det var en arbetskamrat till oss som fyllde jämnt. Vi förstod redan innan att det skulle bli en annorlunda fest. Det fanns en risk att den skulle bli ett fiasko, att den skulle spåra ur. Men det blev en en fest som ingen skulle glömma.
Om jag inte hade vetat om att alla som var där faktiskt hade fått en personlig inbjudan så skulle jag ha kunnat tro att några, ja, rätt många hade kommit fel. För - ja, hur ska jag säga - en del var inte speciellt festklädda med våra medelsvenssons mått mätt. Nej, några kom med smutsiga och trasiga kläder, ja, någon luktade rent av illa. Och alla hade inte presenter eller blommor med sig, som man brukar ha när man går på fest.
Där fanns också gäster som var modemedvetet klädda och i dyra märkeskläder. Med sig hade de både blommor och presenter som var av den dyrbarare sorten. Och så var vi ett gäng som var lite "mitt-i-mellan".
Värdinnan ville ha oss alla med. Vi var hennes vänner, sa hon. Vänner som hon älskade och uppskattade på olika sätt.
En del av de inbjudna kom inte. Ursäkterna var olika. En del av dem var uppriktigt rädda för "de andra". Hur skulle en fest bli med "såna människor"?! Några kom inte för att de hade så mycket annat. Det här var inte en fest som de prioriterade.
Värdinnan gladdes från djupet av sitt hjärta när hon såg att gästerna från olika sammanhang började våga närma sig varandra. Efter några timmar satt man blandat vid borden. En del pratade och skrattade högt och hade väldigt roligt. Andra berättade sin livshistoria för en person som nyss var en främling, men som nu lyssnade inte bara med öronen utan också med hjärtat.
Det hände något alldeles särskilt på den festen. En del förakt och fördomar för "dom andra" förändrades till något som mer liknade förståelse, medkänsla, respekt. Födelsedagsfesten känns nästan osannolik, så här många år efteråt. Men den var på "riktigt". Och den fick betydelse, inte bara för värdinnan, utan för oss alla som var med.
(Jag kom att tänka på den här födelsedagsfesten när jag förberedde min predikan för i söndags, då evangelietexten handlade just om en fest som alla var inbjudna till).
Tänk, så spännande saker som händer när vi vågar närma oss människor som vi inte annars umgås med. Bakom allt det yttre är vi alla människor med liknande behov och längtan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar