Jag drömde en dröm. Så där som drömmar brukar vara. Lite förvirrande och osammanhängande - åtminstone i ett vaket tillstånds perspektiv.
Jag visste att jag var tvungen att ge mig av. Jag började gå... men kände mig osäker åt vilket håll...
Och hur skulle jag hitta?!
Vilka tecken eller signaler skulle jag följa? Vilka skulle leda rätt? Jag minns att jag mellan varven funderade på vart jag egentligen var på väg och varför jag kände mig tvungen att gå?! Var det min egen längtan och behov, eller var det ett krav från annat håll?
Hur skulle jag göra?! Skulle jag fortsätta, eller skulle jag vända om? Och mörkt var det!
Drömmen avslöjade inget beslut. Men när jag vaknade hade jag en psalm från Psalmer i 2000-talet i huvudet. Speciellt refrängen.
Här vid stranden nära vattnet
finns en plats som ger mig ro.
Här vid stranden nära vattnet
fylls mitt inre utav tro.
Här får jag vila
och Du finns här
mitt i livets kamp och strid.
Här får jag vila
och Du finns här
med Din nåd för varje tid.
Text: Ragnwei Axellie
Psalm nr 814 vers 1 i Psalmer i 2000-talet vers, Verbum
...mitt i livets kamp och strid...!
...med din nåd för varje tid...
Alla fotografierna är från Kreta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar