Jag har tänkt på det där med tajming, att vänta in den rätta stunden... det är inte så lätt. Speciellt inte om man är ivrig och längtar. Men det finns många områden i livet då det är viktigt att vänta på den rätta stunden. Det är då det blir bäst.
När vi var på Kap Verde var det ett gäng killar som surfade. En del var väldigt skickliga och det var så tjusigt att se hur de bemästrade vågorna. Andra var nybörjare, ivrigt försökte de om och om igen. Dom verkade nästan outtröttliga.
Alla hade det gemensamt att invänta den rätta vågen. De stod på stranden, beredda med sina brädor, med blicken långt bort - och när den rätta vågen kom, sprang de iväg och mötte vågen.
Naturligtvis kunde de aldrig riktigt veta om det skulle gå, men de sökte efter de bästa förutsättningarna. Och så är det i livet också, vi har aldrig några garantier för det vi vill ska bära och "flyta på" håller. Ibland måste man våga kasta sig ut ändå. Och hoppas.
Ibland går det inte så bra. Ibland kan man stupa redan vid strandkanten.
Då får man resa sig upp och börja om igen. Söka den rätta vågen. Och träna på tekniken förstås. Ibland har det inte alltid med tajming att göra, även om vi vill skylla på det... Träning och skicklighet behövs också. När det gäller surfing skulle det för min del inte räcka med att det var rätt sorts våg och rätt tidpunkt... !
Men när jag såg surfarnas koncentration och blick, så önskade jag att jag hade något av den känsligheten och förmågan att både "vänta in" och att våga ta chansen när jag gör försök att "surfa" på mina "strandområden". Som ser helt annorlunda ut.
Och att jag skulle ha ett bra balanssinne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar