Mycket i livet "går sin gilla gång", eller "rullar på som vanligt", som man brukar säga. Men rätt som det är sker ändå det oförutsägbara, det man inte räknat med, inte kunnat föreställa sig. Åtminstone inte nu och här. Det kan vara till både lycka och sorg.
Sorg, förtvivlan, ilska är känslor som uppfyllt många på grund av terrordådet i Stockholm i fredags.
Men vi har också fått se och höra om motsatsen till våld och ondska; omsorgen om varandra och viljan att hålla ihop och stå eniga mot alla destruktiva krafter.
I söndags var det Palmsöndag och vi fick påminnas om Jesu intåg i Jerusalem. Han kom ridandes på en lånad liten arbets-åsna. Många jublade över Jesus, hyllade honom med palmblad och Hosiannarop. Det var en förväntansfull och festlig stämning.
Samtidigt var Jesus på väg till lidande, korsfästelse och död. Under vägen möter han förräderi, svek, hot och hat, men också äkta hängivenhet, kärlek generositet och omsorg. Så motsägelsefullt kan livet vara.
Ser ni fågeln mellan palmbladen? Fotat av Cornelia.
Min tro är att det är just i det oförutsägbara och motsägelsefulla livet som Jesus vill komma till oss med budskap om fred, liv och hopp. Jag tror att han finns mitt i livet. Inte i någon specialavdelning; en andlig eller kyrklig del. Eller en avdelning med bara allvar eller där allt bara är lyckat och välstädat. Han finns mitt i.
Den annorlunda konungen, som segrar genom att lida och dö och som vill leda oss inte i kraft av sin makt, utan i kraft av sin utgivande kärlek, vill möta oss varsamt och med stor respekt i det mörkaste mörka med det motsatta: ljus, liv och hopp.
Så tror jag.
Alla fotografier är ifrån Barcelona.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar