Vi uppmanas av myndigheterna "att leva som vanligt". Vad är det? Och går det? Jag förstår vad de menar, att vi inte ska vara oroliga och rädda. Men nog kan det väl vara bra om det som händer i världen och i vårt eget land påverkar oss i viss grad. Inte förlama och göra oss rädda. Men kanske ändå tänka till lite mer... inte bara med det som har med terrorister och attacker att göra, utan också med klimat och miljö... i alla fall behöver jag det.
Vi blir hela tiden upplysta med information av olika slag. Det är lätt att vi bara låter det gå förbi oss - så länge det inte berör oss själva eller kommer nära.
Vi lägger säkert in olika betydelse i "som vanligt" eftersom vi lever olika liv. Det är klart att vi ska fortsätta att äta, sova, arbeta, handla, gå på konserter, hälsa på varandra...
...drömma, leka, vila, njuta - allt sådant där som vi behöver för att leva och orka med vår vardag. Men också för att kunna göra det som vanligtvis inte hör till vår vardag, t.ex. en extra insats för någon annan. För några andra. Det där "vanliga" tar lätt överhand - och det blir inget utrymme över för det "ovanliga", som skulle kunna betyda mycket både för andra och för oss själva.
Att leva som vanligt
- men med känslighet och öppenhet
för nuets verklighet
bjuder både möjlighet och svårighet.
Alla foton (med mobilen) är ifrån Urbanstore
som har öppet som vanligt :-)
God helg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar