En vidöppen famn

Midsommarfirande i Matteuskyrkan.

Ballonger, Midsommarstång, Körsång, Clown, Jordgubbstårta...

Idealiskt midsommarväder - utan mygg.

Fest!

Vad mer kan man begära? Godisregn, kanske.

Men det fanns det också :-)

Skapelsen, tänker jag, är Guds famn på jorden. En vidöppen famn. "Varsågod - här finns jag" är det som om den säger till oss. En gåva, alldeles gratis. En plats för vila och återhämtning. Det finns skugga och svalka när det är hett om öronen och värme när det kyler och drar om axlarna. Här finns utrymme för att resonera och komma till klarhet, att leka, dansa, använda fantasin, tänka på Gud, få tröst och inspiration... för att inte tala om det som kan släcka vår törst och mätta vår hunger.

I skapelsen ger Gud av sig själv till människan. Inte konstigt att många människor upplever andlighet, Gudsnärvaro när de tar en promenad i skogen eller ror ut med båten en lugn och stilla kväll.

Midsommarstångens kors är en påminnelse både om livets träd i paradisets mitt och om korset som är rest för en hel värld, för alla folk och raser. Båda uttrycker samma sak: att Gud finns mitt i livskampen. Ett grönskande kors talar till mig om liv och möjligheter, utan att förneka det svåra och smärtsamma i tillvaron.

Livets och korsets träd representerar kärlek, fred och upprättelse, och där det finns, där finns också Gud med.

Guds famn, liksom naturens själv, vet vad sår och skador vill säga, men den vet också mycket om helande och läkande krafter, om generositet och viljan att ge - långt över vårt förstånd och logik. Den bär ständigt en längtan efter oss, men också efter att vi tar ansvar och visar omsorg om naturen.

Glad och god fortsättning på midsommarhelgen!

Hoppas att du får möjlighet att njuta av naturens goda gåvor.