Det gamla året tar sina sista flämtande andetag. Ett avslut och ett avsked kan vara vackert och minnesvärt. Därför är det viktigt att vara rädd om avsluten. Att det inte bara slarvas över. Bara för att något nytt och spännande väntar.
Vår näst sista dag på det här året har vi varit i kyrkbyn i Gammelstad, Luleå.
Efter gudstjänst i Nederluleå kyrka, gick vi och hälsade på vår kyrkstuga.
Allt var okej, även om det var fruset och kallt. Nu stängde vi fönsterluckorna som vi skulle ha gjort för länge sedan.
Så här vid årets slut kan tankarna gå till allt vi kan vara tacksamma och glada över. Allt gott och fint vi får vara med om, i stort som i smått. Tankarna kan också röra sig kring det som varit smärtsamt och sorgligt, sådant vi ångrar och det som blev fel. Samtidigt kan vi fundera på hur vi vill leva våra liv i de nya dagar som kommer. Ständigt öppnar sig nya vägar och möjligheter.
En bön som kan passa bra så här vid en brytningspunkt är Sinnesrobönen:
Gud, ge mig sinnesro
att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden.
I kväll har vi sagt "hej då" till vår fina dotter, som återvänder hem till sig. Vi hoppas att det inte dröjer så länge tills vi ses igen. Möten och avsked är livets gång och hör väl samman med jul- och nyårshelgerna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar