Så är snart årets Allhelgonahelg avslutad.
Bilderna ovan är ifrån ljuständningen i Skogskapellet i går.
Musik och tankar till tröst i Matteuskyrkan idag.
Matteuskyrkans kör Te Deum sjöng under ledning av Andreas Printz.
Ljuständning för alla medlemmar som dött under året.
Ett ljus för varje månad.
Till vår gudstjänst hade jag bett min mamma Astrid Hollingby Almroth vara med och läsa några av sina dikter, som hon skrev när hon blev änka för andra gången i sitt liv. Då var det en hjälp för henne att få formulera sig i skrivna ord.
NÅLSTYGN
Ja visst, ja
det var sant.
Han finns inte längre!
Jag tyckte jag hörde
hans steg i köket
men nej
inte det.
Han finns ju inte längre!
Jag kände ju
vibrationerna i sängen
när han rörde sig
bakom min rygg.
Men nej
det var fel.
Plötsligt klarvaken
mindes jag
Han finns int mer!
Ögonblickets påminnelse
i smärtsam klarsyn
känns som
nålstygn
rakt in i hjärteroten.
Astrid H Almroth
ALLHELGONAHELG
Jag ser dig
min älskade,
jag ser hur du strålar
hur dina ögon lyser
av fullkomlig glädje.
Och du sjunger,
sjunger.
Å, du älskar att sjunga,
din stämma,
vacker redan här,
är nu ren och klar,
utan någon brist.
Du rör dig så lätt,
du svävar, dansar,
hela din varelse
utstrålar glädje
och frid.
Jag ser dig
min älskade.
Du är framme nu,
du står i den stora kören
och sjunger Guds lov.
Jag ser dig
och även mitt hjärta
fylls av tacksamhet.
Astrid H Almroth
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar