Bokhyllorna räcker inte till. Nu rensar vi bland böckerna. Men det är inte lätt att göra sig av med böcker. Vi har många gamla böcker. Förr köpte vi ofta på Antikvariat.
En del gamla böcker är så vackra! Så välarbetade. Så fina material. Pärmen ovan är i någon slags relief... Ibland är jag inte så intresserad av innehållet - men pärmen!
När jag beundrat de gamla vackra bokpärmarna och stått och velat i vilken kartong jag ska lägga dem i; slänga eller lämna bort eller spara, så har jag tänkt på Ingemar Olssons låt om böcker i ett bibliotek, med titeln "Sköna människor":
Refrängen:
En del är långa andra korta
en del är hemma andra borta
en del är tunna andra tjocka
men alla har de nå´t att ge
yeah, yeah, yeah
nå´t att ge
vers 3
Det finns så många sköna människor
som liksom alltid kommer snett
precis som böcker i ett bibliotek
dom kommer aldrig till sin rätt.
En ynklig rygg utav ett mäktigt verk
är allt som sticker fram
av alla andra sidor ser man ingenting
och det är både synd och skam.
Ja, även om bokpärmen och ryggen är gammal och sliten, så kan innehållet vara "värt sin vikt i guld", som det står i den andra versen. Och det får vi konstatera många gånger när det gäller människor också - bara vi ger oss tid och ser bakom det yttre.
Och ibland är det tvärtom. Ytan kan vara prålig och vacker och påkostad, men innehållet! Innehållet kan verkligen göra en besviken. Men ibland dömer vi ut för fort. Stilen och språket kan vara svårtillgängligt, men ger vi det tid och intresse så kan det visa sig att det finns många "guldkorn".
Om någon skulle undra, så tänker vi inte göra oss av med just dessa böcker som finns på fotografierna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar