Sista länken

Måndags morgonen den 8 augusti dog min farbror Olle Sundberg hemma vid köksbordet i Arvidsjaur. Bara en månad tidigare hade vi träffats i Fjällbonäs i hans och min pappas barndomshem. Olle tog över gården efter min farmor och farfar. När vi träffades i juli var huset sålt och lösöret skulle auktioneras ut. Jag är så glad över att vi träffades då!

Här har jag skrivit om det i bloggen http://ingetnyttundersolen.blogspot.se/2016/07/allt-har-sin-tid-fjallbonas-sin.html

Olle var den sista länken kvar till min barndoms somrar och Fjällbonäs. Jag har en faster kvar som är klar och cool, 86 år, men hon bor i Dalarna och är inte på samma sätt sammanknippad med Fjällbonäs för mig. Hon är mycket viktig på ett annat sätt. Hon har mycket att berätta, det är såå roligt!

När vi åkte hem från begravningsgudstjänsten i Arvidsjaur i fredags åkte vi förbi huset i Fjällbonäs och såg att den nye ägaren redan hade börjat röja och göra fint på tomten. Det känns bra.

Begravningsgudstjänsten var i Hoppets kapell. 

Mycket fint kapell!

Olle tyckte om solrosor.

Precis som solrosorna, spred också Olle glädje omkring sig. Med glimten i ögat, livade han upp omgivningen med sitt spralliga sätt. Under sin yrkesverksamma tid körde han lastbil, många mil har han kört timmer från skogen ut till kusten. Nu har han kört färdigt och kommit fram. Vid vägs ände öppnar sig en ny värld av liv, ljus och värme. Guds eviga kärlek.

Graven är på samma ställe som min pappa Åke, farmor Nanny, farfar Artur och min faster Anne-Marie ligger. De får ligga nära intill varandra.

 Tack Olle!

Vila i frid.

En tröst i sorgen och saknaden är 

att få dela några timmar av gemenskap och minnen 

med släktingar och vänner, 

som man annars sällan träffar. 

Sänder tacksamhetstankar till min ingifta faster Ingegerd 

som ordnat så fint till begravningen och minnesstunden.