Hemmablind

Det är lätt att bli hemmablind. Ibland är det vår räddning, ibland är det bara sorgligt. Det finns inga operationer som hjälper, däremot kan andras ögon hjälpa oss att se.

Vi har nyss haft gäster från Grekland, som såg och uppskattade det som vi ofta tycker är självklart, som t.ex. trädgårdens vinbär och hallon. Liksom skogens blåbär och lingon,

När vi var ute tillsammans hittade vi också åkerbär.

Åkerbär, Rubus arcticus. Norrbottens landskapsblomma.

En myrstack, tycker vi kanske inte är så spännande.
Men myrstackar finns inte i Grekland.

Så mycket det finns som vi inte direkt ser eller tänker på. Eller som vi tror bara kan vara på ett sätt - vi behöver hjälp av andras ögon, tankar, ord och idéer.

För två år sedan köpte vi en ny diskmaskin. Nytt för oss var bestickhyllan högst upp i maskinen. Owe och jag har i två års tid lagt våra bestick likadant. Gafflar och skedar har varit svåra att lägga riktigt bra, men vi har knixat och "tragglat på". När våra gäster var här vände de på besticken och la dem åt andra hållet. Så mycket bättre! När jag såg det, förstod jag att det var så de skulle ligga. Varken Owe eller jag hade haft en tanke på att de skulle kunna ligga på annat sätt än som vi hade lagt dem. Såå hemmablind man kan bli! 

Tänk att man kan bli så blind att man t.o.m. tror att det inte finns något annat sätt att göra på än som man själv alltid har gjort! Det är sorgligt! Och inte alltför ovanligt. På områden som är mycket viktigare än bestick i en diskmaskin. Det förekommer i hem och familjer, i skola och kyrka, på arbetsplatser och olika institutioner.... Så viktigt att vi välkomnar människor som ser, tänker och handlar annorlunda än vi själva!