Välkommen!


Det mesta som händer oss människor, som vi har behov av, tänker och tror är i grunden detsamma i alla kulturer, samhällsklasser och genom årtusenden. Ingenting är nytt under solen. Men det är inte mindre viktigt eller intressant för det. Tvärtom!
Här delar jag tankar och upplevelser som har anknytning till mitt liv. Ofta är det genom dikter, citat och böner, som jag tycker om. Du får gärna kommentera inläggen. Hur man gör läser du på sidan Om bloggen.

torsdag 7 maj 2020

På avstånd




Hela världen håller på att lära sig att hålla avstånd. Fysisk distans till andra. 




Det är inte lätt. Det är inte naturligt. Speciellt inte till dem som står oss nära. Men just nu är det viktigt.




I söndags träffade vi en stund vår son Christofer och hans familj; Ellinor och lille Caspian. Utomhus. En värdefull stund, som vi bär med oss till nästa gång.




Det hinner ju hända så mycket mellan varje gång vi ses. Nu är Caspian sex månader. Så fort tiden går! Han är en helt underbar liten kille. Trygg och glad och nyfiken på livet.




Här pratar Owe med vår dotter Cornelia, som bor i Stockholm. För oss känns det som ett lite väl långt avstånd. Det är ändå fantastiskt med all teknik som gör det möjligt att trots allt ha kontakt. Vi är på det viset lyckligt lottade i vår del av världen. Även om tekniken inte kan ersätta den fysiska kontakten och gemenskapen både med våra närmaste och andra människor i vår omgivning. Men den underlättar.

Hur svår är inte den här tiden för människor som inte har så många som hör av sig, som inte har någon att längta efter eller inte får vara nära en närstående som är sjuk. Eller som själv är sjuk, utan att ha de människor som betyder mest intill sig. Ja, det finns många svåra scenarier för många människor runt om i världen. 



Det finns människor som lider svårt i dessa tider; fysiskt, mentalt, ekonomiskt... För en del handlar det om en kamp för överlevnad. En tung kamp, timme för timme.

Ljus-molnet på himlen härom kvällen, blev för mig som en hälsning. En vink om att vi inte är övergivna. 




Jag associerade också ljus-molnet till en bild och text som Svenska kyrkan delat på sociala medier, där texten är: Gör plats för skyddsänglarna. Låt en skyddsängel få plats mellan dig och den du möter. Då blir inte avståndet lika tråkigt eller skrämmande längre. Utan avståndet blir då ett sätt att visa omsorg och ta emot omsorg.  



Även när vi befinner oss i mörker och ovisshet får vi försöka förlita oss på ljuset vid horisonten. Det kommer nya dagar.




Under tiden får vi vänta och längta.




Jag tycker mycket om de gamla orden i Välsignelsen som varje gudstjänst brukar avslutas med. De orden är till oss alla: 

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid.
I Faderns och Sonens och den helige Andes namn.
Amen.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar