Det sker ett under i världen

 

I mitt förra inlägg delade jag några tankar utifrån en psalm som sjöngs på en begravning. Med risk att verka tråkig, eller tjatig, kan jag inte låta bli att citera några strofer från en annan psalm. Nu från en Dopgudstjänst som jag tjänstgjorde i som vikarierande präst.

Det var i Nysätra kyrka i Ånäset i Bygdeå församling i Västerbotten som den fina doppsalmen sjöngs för inte så länge sedan. Nysätra kyrka är en korskyrka i trä från 1700-talet. En av få bevarade kyrkor från denna tid i övre Norrland.

Nysätra kyrka

Det sker ett under i världen
var gång ett barn blir till

Så börjar psalm 897 i Psalmer i 2000-talet
Text: Gerd Grönvold Saue
Översättning: Py Bäckman

Så sant! Varje barn är ett underverk.

(Barnet på bilden är en släkting till mig och inte det barn som döptes)


Det sker ett under när barnet 
möter oss hud mot hud.
Ögonen speglar Guds himmel
ger oss en glimt av Gud.


Det lilla barnet gör något med oss.
Hur många gånger har vi inte förundrats
över barnets outgrundliga blick,
dess djup.

För mig känns det sannolikt
att barnets blick speglar Guds himmel
och ger oss en glimt av Gud.

Jesus säger:
Den som tar emot ett barn i mitt namn
tar emot mig.

(Markusevangelium 9:37)

Så högt värderar och identifierar sig Jesus med barnen.

I slutet av psalmen står det:

Barnet får del i Gus rike
kärlek och evighet.

Varje vers avslutas med orden:

Ingen på jorden är himlen så när
som barnet Gud tar i sin famn,
som barnet Gud tar i sin famn.