Bodens internationella snöskulpturfestival 2018.
I går var jag till Kvarnängen, centralt här i Boden och tittade när skulptörerna gjorde det sista på sina konstverk inför vernissagen i dag. Det var många fina skulpturer att beundra.
I Boden finns många nationaliteter och kulturer. I snöskulpturfestivalen medverkar ungefär 100 personer från 17 olika nationer. Varje lag fick en snökub på åtta kubikmeter att arbeta med. Festivalen handlar inte "bara" om att skapa konstverk av snö och is utan också om samarbete och gemenskap över gränser av olika slag. Jag blev rörd när några unga män som arbetade tillsammans på en skulptur stolt berättade vilka länder de kommer ifrån. Länder som inte annars har så mycket till övers för varandra.
Läs gärna mer på länkarna nedan:
För några år sedan skrev jag en lite skämtsam text, som jag föreställde mig var i en park med snöskulpturer. Hoppas ingen tar illa vid sig att jag citerar den här i samma inlägg som detta fina och seriösa evenemang. Men det var just i en sådan här miljö...
Liten snösaga
När jag vandrar genom parken med snöfigurer, blinkar snögubben glatt åt mig. Tror att jag inbillar mig, vänder åter och kikar. Han ler så att stenarna ramlar ur munnen. Jag blir förskräckt och går vidare. Hämtar andan vid en snöhäst, tills jag upptäcker; det ryker ur näsborrarna... Jag tar mig för pannan och undrar om jag är sjuk. Hälsar på en isprinsessa. Håller hennes hand och märker hur den försvinner i min. I en snöhög på väg till hälsocentralen ligger en morot och åmar sig.
Läkaren ser på mig med iskalla blå ögon och konstaterar att jag fått kraftiga vårkänslor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar