Tog med mig det här gamla tidningsurklippet från 1991 från tidningen Veckoposten till mamma, som ligger på Sunderby sjukhus sedan i måndags. En av hennes dikter är här publicerad. Tyckte att dikten gav lite hopp och ljus i den situation som är just nu. (Veckoposten var Baptistsamfundets tidning. Tidningen finns inte längre).
Mamma som är en bild-och-ord människa har från sin säng bara kunnat se tomma väggar, förutom Toalett-skylten, som hon reflekterat kring på ett skojsamt sätt flera gånger. Mamma har humor och lätt för att se det komiska i olika situationer.
Jag ville ge henne något annat att se på.
Här är hennes dikt:
Ingenting
kan hindra ljuset när det vill fram.
Genom dimma och mörker
tränger det
och bryter igenom.
Ingen
kan hejda dagen
att gry.
Även den svartaste natt
måste ge vika
för morgonen.
Och aldrig
är ljuset så ljust
som när det nyss
har lämnat mörkret.
Astrid Hollingby Almroth
Jag tog med en bild till. En bild på en vän som funnits vid hennes sida hela livet, från tidiga barnaår till sina 84 år, som hon fyller om bara några dagar. Texten som finns under bilden är:
Herre, du ser mig, du är nära.
Av dig är jag önskad och älskad utan krav.
Tack för att jag får vara hos dig - alltid.
Vilka vackra dikter!❣��
SvaraRaderaJa, visst är de fina!
SvaraRaderaJa verkligen.Den sista skulle passa som Bön på Mässor och Sinnesromässan. Eller vad tycker du? ❤
RaderaJa, det skulle den ju verkligen.
RaderaASTRID och Birgitta!
SvaraRaderaFrån mina mycket UNGA år satte Astrid avtryck inom mig!
Jag fick bl a vara med i det man kallade VF = Våra Flickor, åka på läger på Ankarskatan, sitta barnvakt åt Birgitta och så småningom även Roland! Vid ett tillfälle fick jag en Ängelprydnad i present. Den har följt mig t o m över Atlanten och tillbaka till Sverige efter några år! Jag tror och hoppas att inga fler ord behövs för att beskriva värdet i denna ängelprydnad.
Jag vill önska Er alla en LUGN och TRYGG tid framöver. Mina tankar är hos Er!
Kram Louise