Sista helgen i Augusti är det i våran "stugby", Klintsjölänningen i Västerbotten, "stugsista". En gammal tradition ursprungligen från Finland . Lysnatta kallas den där.
Firas mest i kustnära områden med eldar där man bränner upp sommarens skräp.
Så gjorde också vi (och andra i byn). Det finns en del att ta av, när vi håller på och bygger och grejar.
Vi kan alla hjälpas åt 😊
Vi gjorde lite annat den här helgen också.
Caspian hjälpte också sin mamma att byta däck.
Stugsista handlar förstås också om ett farväl till sommaren. Det är lite vemodigt, tycker jag. Vi har haft en ganska intensiv och innehållsrik sommar med fantastiska stunder och dagar. Men det har varit en hel del slit också eftersom vi håller på att flytta. Därför känns det som om sommaren har gått alldeles för fort.
Ett citat från en av alla böcker som jag rangerat ut.
Sommaren och jag har så svårt att skiljas.
Vi håller länge huttrande varandras händer.
Så går hon bort över en sviktande planka.
- Jag känner doften av stora regn.
Viola Renvall
Tack för sommaren och allt gott den gett!
Nu börjar jag vara beredd att ta emot September med frisk luft och varma färger.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar