Ăven om solen lyser ute, Ă€r inte alltid livet lĂ€tt och solljust. Vi möter motgĂ„ngar av olika slag och det kan kĂ€nnas tungt att gĂ„.
Jag sÄg den hÀr bilden och texten i en av alla de böcker jag plockat med inför flytten.
"Jag bÀr alltid solhatt.
VÀdret kÀnns bÀttre dÄ."
(HÀmtat frÄn boken Lusthus och lÄnga höstar. Text Ditte Feuk och foto Björn Abelin. Prisma)
Jag tycker att det Àr en underbar livsfilosofi. Att hitta strategier, hopp, nÄgot att hÄlla fast vid eller bli buren av vid tunga och svÄra tider.
Vi fÄr leta rÀtt pÄ vÄr egen personliga "solhatt" och gÄ ut och möta "ovÀdret". Regnet, mörkret, blÄsten. Eller tröttheten, sorgen, besvikelsen, vÀrken eller vad det kan vara.
Hur ser din solhatt ut?
Min hatt har sin djupaste grund i min tro pÄ en god Gud, en Gud som vill "gÄ med". Bönen Àr min bÀsta "solhatt". Men min hatt har ocksÄ fÀrger att mÄla med, poesi att lÀsa, natur att vistas i, goda vÀnner och inte minst min familj att vara tillsammans med.
Du skriver vÀldigt fint och inspirerande. Tack.
SvaraRaderaTack sĂ„ mycket! ❤️
Radera