När dimman ligger över landskapet, kan jag tycka att det är vackert. Det ger också en känsla av mystik och spänning, jag vet inte vad som finns där "bortom".
Men det är mindre "vackert" att i oro inte få svar på sina frågor. Vad händer i morgon? Hur ska det bli? Vad vågar vi tro och hoppas? Vad måste vi befara och förbereda oss för?
Just nu ställs det många frågor till experter och regering angående CoVid-19. Många svar ges, även om vi inte alltid tar till oss dom, eller tror på dom. Men vissa frågor har inga 100-procentiga säkra svar, hur många gånger vi än frågar eller hur än irriterade eller ledsna vi blir. Det finns en dimma i horisonten. Det finns vissa saker som är osäkra.
Livet är fyllt av frågor som saknar svar. Så mycket det är som vi skulle vilja veta! Ibland får vi svar såsmåningom. Ibland måste vi acceptera att det inte finns något tydligt svar. Våra liv innehåller mycket ovisshet. Vi måste leva på ändå. Så är detta livet.
I dimman finns ett ljus som lyser. Mer eller mindre tydligt. Men det kan ge oss hopp.
Vår erfarenhet är att dimman förr eller senare lyfter och skingras. Det kommer klara dagar. Dagar med hög luft. Då är det lättare att andas. Även om vi inte har svar på alla livets frågor.
Ta hand om varandra - men ta inte i hand!
Önskar er alla, trots allt, en fin helg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar