Nu är vi i den tiden då vi hör både oss själva och andra säga: "Det måste vi göra innan snön kommer... Innan snön. Snön liksom hänger över oss. Räfsa, röja, plocka undan, flytta på, dra upp båten, sätta på vinterdäcken, se till att det finns grus eller sand lätt-tillgängligt till första halkan mm. Det skulle också vara bra att hinna...
Vi (Owe och jag) är inte jätte-bra på att hinna. Mycket blir inte gjort. För plötsligt är snön där. Vi hann det vi hann och resten blev inte gjort. Och livet går att leva ändå.
I parentes sagt så är det många som börjar längta efter snön i oktober, för det är så mörkt nu. Det behövs många lampor och slingor för att lysa upp. Speciellt på landet. Snön lyser upp. Det blir stor skillnad. En del längtar efter snön också av andra anledningar...
Det märkliga är att när ett "innan" är över, så kommer nästa och nästa... innan födelsedagen, innan barnet föds, innan pension, innan flytten, innan jul. Det finns nästan alltid något innan.
Vi kan nog behöva det - i lagom mängd. En hjälp att inte skjuta på saker för länge.
Men det kan också bli ett evigt jagande, så att vi faktiskt inte hinner med NUET. Att leva här och nu. Risken finns att vi missar det viktigaste av allt när vi hela tiden ska försöka hinna före snön och allt det där andra.
Det finns ett innan och ett efter. Det påminns vi särskilt om under den snart kommande Allhelgonahelgen.
I Bibeln läser vi att Gud är innan på många sätt.
Ett sådant exempel finns i Psaltaren 139 vers 4: Innan ordet är på min tunga vet du, Herre, allt jag vill säga. Psalmen fortsätter och berättar att Gud finns redan dit vi kommer, eller dit vi tänker ta oss. Och i vers 16 står det: Du såg mig innan jag föddes...
Gud är innan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar