Tal utan ord

 

Vi får information, budskap, tilltal på många sätt utan ord. Det kan vara genom musik, bilder, kroppsspråk, händelser, upplevelser mm. 

Många med mig berörs av naturen. Inte "bara" att man kan uppleva ett lugn, frid i själen, eller att man kan tänka klart och kanske t.o.m. färdigt i naturens vida rymd, utan också att träden, den mjuka mossan eller löven som dinglar ner till marken säger något till oss. De vet ju något om livet. Inte bara om de sköna dagarna, utan också om höststormar, torka, översvämningar, kyla mm.

I naturen finns så väldigt mycket som skulle vilja säga något till oss; rymden, månen, stjärnorna, liksom vattnet både när det är stilla och lugnt och när det är oroligt med vresiga vågor... alla vilda djuren, ljuset och mörkret, årstiderna...

Jag tror att olika "fenomen" i naturen, bilder, musik säger olika saker till olika människor. I olika tider. Det vi behöver höra. Vi "hör " inte alla samma tilltal, uppmaning, tröst samtidigt eller jämt.

Författaren Lars Björklund (med lång erfarenhet som sjukhuspräst) har tolkat naturen i dikten Ordlös  så här:

ORDLÖS

Träden 

talar ett språk

avklädandets

Marken 

ett annat

det övertäckta

Vinden

talar storm

och undergång

Natten 

tomhet

Gryningen

har också ord

uppbyggandets

Fröet

åter andra

de oerhörda

I allt

detta

hittar jag

mig själv

ordlös

(från diktboken Nära, Verbum)