Så här i början av året håller jag på och "döstädar". Dvs försöker minska ner på alla papper, kläder, grejer som jag/vi har. Det blir samtidigt en påminnelse om åren som gått och allt man har varit med om.
Det här fotot säger egentligen väldigt mycket om mitt liv. Framför allt yrkesliv. Jag har suttit i många samtal med människor i alla åldrar (själv har jag också varit snart i alla åldrar). De samtalen har för min del handlat mycket om att lyssna, känna in... vara närvarande.
Fotot är ifrån en artikelserie i SvD i början av 90-talet, som hette "Människor i vården". Jag arbetade då som sjukhuspastor på Södertälje sjukhus. Det är några år sedan... Sjukvården har förändrats mycket sedan dess. Men behovet att få prata, berätta och att dela en bit av sin livshistoria består - genom alla vårdkriser, nya reformer och direktiv.
Det behovet finns förstås i andra sammanhang än bara i Sjukhuskyrkan. För min del har det också funnits med i arbetet på RIA i Haninge, och som pastor/präst i församlingsarbete; inte bara i själavården, utan också i begravnings-, dop- och vigselsamtal. Liksom i de kortare eller längre mötena i och utanför kyrkan.
När vi lyssnar och "tar in" vad andra har att dela med sig av, lär vi oss väldigt mycket. Det ger perspektiv på livet. Trots alla samtal och möten med människor har jag mycket kvar att lära, upptäcka och återupptäcka. Men jag är tacksam för alla människor som har berikat mitt liv.
Ja, det blev en liten reflektion från en tidningsbild som jag hittade i en pärm som jag börjat rensa... :-)
God fortsättning på det nya året! Undrar vad vi ska upptäcka och lära oss i år? Vi får hoppas och be om positiva och fina upplevelser och erfarenheter.
På väg.
Livet fortsätter. Dag för dag.
Ett foto för ganska precis ett år sedan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar