Ljuset!

Sista dagen i januari är det idag. Det är full vinter, precis som det ska vara, här uppe hos oss. Vi hade några dagar med plusgrader och regn (mycket konstigt för att vara i januari), men det tog inte bort snön och nu har vi fått ännu mer.

Det är vackert med den vita, rena snön på stammar och grenar. Men blir det för mycket med snö på gamla träd och det blåser kraftigt, då kan det gå illa. Det har vi sett lite för mycket av den här vintern.

Hur än vackert det är med vit, orörd snö, så blir det mycket jobb för dem som skottar. 

Så här års handlar det inte bara om snö och temperatur utan också om ljuset! För visst är det väl fler än vi som kikar efter ljuset? 

I morse när vi steg upp lyste solen klart. Men även om inte solen lyser, kan vi glädjas åt att det blir ljust allt tidigare på morgonen och ljuset är kvar längre på eftermiddagen. Vi njuter av att dagarna blir längre och längre. Ljuset får mer och mer övertag över mörkret.

Jag tror att det är fler än vi som är glada för ljuset... I dag såg jag minst åtta rådjur ligga still på isen  och, som jag tänker mig, njuta av ljusets återkomst. (Ser ni rådjuren på fotot?)

På söndag är det Kyndelsmässodagen (kyndel betyder ljus). Jag har förmånen att få leda Mässan i Bygdeå kyrka på söndag och predika om "Uppenbarelsens ljus", som temat är. Texten handlar om Maria och Josef, som bär fram sitt barn i templet (Lukasevangeliet 2:22-40). Säkert en stor högtid för dem. De la förmodligen inte märke till den gamle mannen Symeon, som fanns där i templet, inte heller änkan Hanna, åttiofyra år gammal. De utmärkte sig inte på något sätt. MEN Symeon och Hanna la direkt märke till paret som kom gående med sitt barn. De hade under årens lopp sett många föräldrar komma med sina barn till templet. Men den här gången visste de bara att det var Han! Den de väntat på hela sitt liv. Messias!

Hur kunde de veta?! Hur kunde de se det? Jag funderar lite grann om det i predikan. Ett svar, tänker jag, kan vara att de var uppmärksamma. Vakna. De såg ljuset. Uppenbarelsens ljus. Ljuset som uppenbarade, visade vem barnet var. Eller, vad tänker du?

Tänk, om jag kunde vara lika uppmärksam på Kristus, "Världens Ljus" (som han säger om sig själv),  som jag är på ute-ljuset. Även om jag bara får se en strimma av "uppenbarelsens ljus", så är det av stort värde. Kanske missar jag ibland att se, bara för att jag inte förväntar mig det, eller förväntar mig att "ljuset" ska bäras fram på ett annat sätt... Ja, bara lite funderingar...

"Gud är ljus och inget mörker finns i honom"

 1 Johannesbrevet 1:5

God helg!