Sidor

tisdag 22 april 2025

Påsk



Påskledigheten är nu förbi för mina närmaste och vardagen är tillbaka. Vi har firat påsken i stugan tillsammans med vår dotter och hennes sambo. 



Så roligt att få vara tillsammans när vi inte kan ses så ofta. Vi hade fint väder, mycket sol, men inte så varmt i luften. Men vi har bra lä-platser i stugan där vi kan njuta av solen.




För några år sedan skrev jag ganska mycket dikter, men jag har som kommit av mig med det... Men jag delar här två dikter från 2014 och 2015. Den första knyter an till Påskdagens budskap och den andra syftar på Annandag påsk - med en liten egen fri tolkning.


HAN BARA VISADE SIG 

Det var inga speciella ljusfenomen
inga jordskalv
ingen som spelade trumpet 
inga hurrarop 

han bara visade sig 

Det var inga pressuppbåd
inga reklamkampanjer


han bara visade sig 


för kvinnorna 


det räckte 





FRÄMLINGEN

Någon de inte kände 
anslöt till deras vandring,
visade vägar de inte sett förut,
utsikter, viloplatser.
Nyfikna på denne främling 
bjöd de honom med sig hem.
Han gick in genom en dörr 
de inte visste fanns.
Häpna
välkomnade de honom till bords.
När hans händer delade brödet
- kände de igen honom.





Hoppas att du har haft en fin påskhelg
och får (eller har) en skön vår!



onsdag 9 april 2025

Som himlen välver sig över jorden...



Jag tog det här fotot nyss genom fönsterrutan. Tyckte att det var så fina färger. Men det syns inte lika bra på fotot förstås.



I söndags var jag i Vännäs kyrka och ledde en gudstjänst. Temat var "Försonaren".

Jag talade bl.a om platsen där försoningen skapades. Det var inget mysigt ställe. Det var blod, en hemsk stank, det var skrik, hån, förtvivlan, gråt...

Men mitt i det mörka och skrämmande hörs en svag stämma säga något om förlåtelse. 

Det var där i det mörkaste mörka, i botten, på avrättningsplatsen som försoningen skapades och - som jag tror, fortfarande kan skapas.



För flera år sedan målade jag ett hjärta, som inte rymdes i den färdigköpta passepartouten. Jag tänker att det är så med kärleken, och i synnerhet med Guds kärlek, den ryms inte i en ram, i ett system eller i ord, den är större och djupare och mer omfattande än vad vi kan förstå.



I söndagens psaltarpsalm 103 står det att Guds nåd är oändlig, "så hög som himlen välver sig över jorden, så väldig är hans nåd...". Jag tycker om den bilden.



Den som ville kunde ta med sig den här nedskrivna bönen hem från gudstjänsten:

"Gud, i Kristus avstod du att följa den lättköpta framgångens väg och valde ångest och lidande. Därför är du vårt hopp.

Du avstod den yttre maktens berusning och valde tjänandets utsatthet. Därför är du vår förebild.

Du gick försoningens väg och lät ondskan såra din kropp. Därför är du vår fred.

Hjälp oss att se dig i mörkret, och att följa dig ut i en trasig värld".

(från Bönboken, Verbum, nr 270)




Sedan på söndag eftermiddag var vi på en mycket fin konsert i Umeå stads kyrka, "Kvinnliga toner". Det var Lena Stenlund (organist i Överluleå församling) och Nina Sandell (organist i Älvsbyns församling) som spelade framförallt piano och orgel. Ibland fyrhändigt. Mäktigt!

Det var väldigt roligt att träffa Lena, som jag har jobbat tillsammans med i Boden.


Under helgen hann vi också träffa våra barnbarn med föräldrar. De är underbart spontana och naturliga, det är oerhört uppfriskande och skönt! ♥️



Det går bra att ha glasögonen upp och ner också! Kanske blir livet lite roligare så 😊